Blåsippor? Fnys!

Nej, blåsippor och tussilago är inget som hör våren i Finnmark till. På våren i Finnmark så snöar det. Och snöar. Och blåser lite kallt. Med jämna mellanrum skiner solen, och man inbillar sig själv att våren är på väg, men så blinkar man till och så är det täta snöbyar utanför fönstret igen. Man blir så van till all snö att det känns som att det alltid har varit snö, och det alltid kommer att vara snö. Gröna träd och torr asfalt känns som en saga, ingenting som händer på riktigt.
En morgon när jag vaknade och gick upp såg ett fönstrena i vardagsrummet ut så här

Som när man sprayar sån där snöspray på fönstrena till jul. Men bara att det här var riktigt snö, och det är inte jul. Men, jag ska inte klaga på vädret, jag vet att jag bor massa mil norr om polcirkeln, och att jag lätt kan räkna med 6-7 månaders snö. Get used to it liksom. 

Idag skulle ungarna på skidtur med skolan. Fick en gedigen A4-sida hem igår,  om vad dom behövde ha med sig. Det var kläder, ved, matsäck, varm och kall dricka, solkräm, solglasögon och diverse nödvändigt fjällutstyr. Och längre ner på lappen står det "barnet måste kunna bära sin ryggsäck när den är färdigpackad". Wilma tycker det är jobbigt att ta sig fram til fots utan några som helst andra saker att bära på, utom sig själv, så jag drog lite på smilbandet när jag läste att barnen måste kunna bära ryggsäcken själva. I tillägg hade Wilma skidor, och stavar att hålla reda på, och en påse med en vedkubbe. Stackars lilla unge, hon kommer ju vara helt utsliten innan dom ens har kommit ut i skidspåret ^^)
Jag gick upp tidigt imorse för att se till att allt blev packat. Ordnade matsäcken till båda ungarna, hade kontroll kände jag. Även fast ungarna ska ha ett finger med i spelet så kändes det som att jag hade koll. Dom sprang mellan mina armar och ben, och skulle packa, ordna om det jag har ordnat, "nej jag vill inte ha med varm choklad", "mamma, jag la nötterna tillsammans med bananskivorna" "mamma, vi måste köpa solkräm!", men jag klarade av att tackla alla sidospår och distraherande inlägg. Kände mig asduktig, och verkligen i framkant. Tio minuter innan vi skulle gå, kom jag på att ungarna inte fått frukost..Blev speedfrukost i form av ett glas fil med socker och russin i, lite energi fick dom i sig iallafall. Och dom har mat för tre veckor med sig i matsäcken, så dom ska nog inte svälta ihjäl. Tycker det är ett under att vimsmajan Emma lyckas med uppdraget att se till att två barn får med sig allt de behöver till aktivetsdagen på skolan. Tummen upp för mig :)

Medans ungarna är på fjället och blir trötta, kalla och hungriga nöter jag ut soffan.Nån måste göra det oxå, det är ingenting som ordnar sig självt.