söndag 11 november 2012

Födelsedag

Idag för exakt 25 år sen, låg det en nyfödd liten skitunge utanpå magen istället för innanför. Glad för det är jag, annars hade jag inte suttit här idag. Så konstigt att tänka att jag fyller 25. I mitt huvud så är minnen från högstadiet, eller ännu längre tillbaka, lika färska (om inte färskare) som när jag var på Ica förra veckan liksom. Helt sjukt. Man göra så mycket på ett år liksom. Hur ska jag kunna minnas alla grejer som händer? Tänk de som bli 100 år. Fatta, de kanske har iallafall 95 år, som de kan minnas. Helt skruvat. Vad mycket som ryms i en 100-års hjärna liksom. Och jag tycker redan att jag börjat få fullt i min haha, hur ska det här gå :)


Dagen idag har varit superfin, så fint väder, solen ligger på fjällen, havet har varit lugn och fint, snön på fjällen runt omkring bäddar in byn. Helt underbar syn, snacka om själavård, bara att se ut genom fönstret. Häromdagen var det en jättefin soluppgång








Utsikt från vardagsrummet ----->








<----Utsikt åt andra hållet




Haft superkul på jobb idag, skrattat mycket. Nu på kvällen satt jag och barnen och kollade på film, Madagaskar med svenskt tal. Det var två schimpanser som skulle säga nånting, men så var det bara den ena som pratade, den andra gjorde teckenspråk, superfort. Alexandra tittade på mig när apan sagt vad den nu sa på teckenspråk, och frågade om jag förstod vad den sa. Jag sa nej, och då va Wilma snabb att fylla i:" Nej, för det var på engelska!" Haha, sötnosen.

Snart dags för sängen, sovit lite knaggligt inatt, och dessutom så blev jag ordentligt uppvaktad 03.21 av tre berusade dårar (svärmor, svärfar och en som jag inte har aning om vem hon var) som stampar in på sovrummet för att sjunga för mig. Tanken var otroligt god, och väldigt roande, men var lite svårt att komma till ro efter den sångprestationen :P Nu är det bara nedräkning till festen som gäller, på fredag, då smäller det i hela Hammerfest! BAM!

onsdag 7 november 2012

Isbjørnar och skummisar i Tromsø

Förra onsdagen hade jag tur och fick följa med till Tromsö. Kristian reste tidigt på morgonen, med en tant som skulle till sjukhuset i Tromsö, och jag flög mitt på dan. Vi hade bokat ett hotell mitt i byn, det var bara nån minut att gå från flygbussen. Älskar att bo på hotell, känns så lyxigt. Fick en stund för mig själv innan Kristian kom från sjukhuset där han lämnat av tanten. Det var riktig balsam för själen, ett helt hotellrum bara för mig själv, kunde se på vilken tv kanal jag ville haha

Resten av onsdagen slappade vi, såg på film och åt massa onyttigheter. Supernajs. På torsdagen tog vi oss en liten tur på byn, tog kaffe i en galleria. Guuud vilken lust jag fick att shoppa, och vad många butiker det fanns, jag var helt i extas! Jag som är van att trampa i gallerior och affärer lite oftare än det blivit på sista tiden, blev ju helt överlycklig av att få komma till en lite större by. På det viset saknar jag Uppsala och Stockholm, det är så lätt att fördriva tid när man strosar runt i affärer.

Vi bestämde oss för att gå och ta en öl senare på eftermiddagen. Först gick vi till Rorbua (eller Rörbrua som jag kallade det för) och satte oss. Nästan direkt innanför dörren stod det en väldigt tam( uppstoppad) isbjörn, på bakbenen och hälsar folk välkomna.

Mysigt värre liksom. Lägg på lite mysigt höstmörker, och några smårackare innanför västen, så kanske man lyfter lite på ögonbrynet när man kommer in genom dörren, hehe.
 
Sen gick vi till ett ställe som heter Jernbanen. Tidigare var den inredd med gammeldags tågkupéer, och så ropade de med jämna mellanrum vilka tåg som gick i högtalarna..
Det som gjorde det hela lite trist, var en kille som gick förbi när vi stod ute och rökte. Han verkade inte helt vid sina sinnens fulla bruk, så vi höll oss lite på våran kant. Han verkade mycket pratsam dock, och plötsligt frågar han om vi använder hasch. Hm, låt mig tänka.. nej. Man fattar ju som vuxen människa att det finns droger och droganvändare i samhället, överallt runt om oss, men det blir så sorgligt och konkret på nåt vis när sådana situationer uppstår.  Tänk vad många som är ute i trafiken varje dag, påverkade av det ena eller andra. Läskigt egentligen.
 
På fredagen skulle vi hem. Dagen började sådär, sätter mig upp i sängen, och ser massa röda prickar, och utslag på hela kroppen. Krisitan sa nånting om skabb, jag lyssnade inte så noga, jag var mest förbannad över att det kliade. Måste ha varit sängkläderna jag reagerade mot. Sen hade jag skitont i ryggen, sängen var inte så bekväm. Två nätter i en säng som gör kroppen till en stel värkande pinne gör inte susen för humöret. Värre skulle det bli. När jag skulle ta flygbussen till flygplatsen, gick jag i god tid och ställde mig på hållplatsen. Glad i hågen, det var fint väder och jag lyssnade på Mammas Nya Kille, som jag laddat ner till mobilen. Det var nog det som gjorde att jag lyckades hålla humöret uppe och inte märkte att tiden gick. Och gick. Och gick. Men ingen buss kom. Enligt tidtabellen skulle bussen komma om en kvart, från när jag kom dit. Jag stod och väntade i en timme och en kvart. Det började bli lite kallt, och jag började mulna till. Då, äntligen, uppe i backen ser jag bussen. Den stannar dock några hundra meter innan hållplatsen där jag står. Jag står och stirrar på den, som att det ska få den att komma till mig. Men nej då, när den börjar köra så kör den iväg bakom hållplatsen där jag står. Jag tänkte att det kanske kommer tillbaka, så jag väntar fem tio minter till. Det kommer ingen buss, så jag blir förbannad och bestämmer för att gå till nästa hållplats, för att vänta på nästa buss där. Släpar iväg med all packning, och ser att bussen står och väntar vid den hållplatsen. Jag svär tyst för mig själv. Kliver på, och hinner knappt sätta mig innan det kör iväg. Och vart kör den.. till den hållplats där jag stått i över en timme och väntat.. GRR!
 
Men allt som allt var det en trevlig tur. Skönt att komma bort lite.
 
Nästa event att se framemot blir ju självklart festen. Måste ordna partymusik. Och kläder, va kul o få gå och shoppa lite :)