Födelsedag

Idag för exakt 25 år sen, låg det en nyfödd liten skitunge utanpå magen istället för innanför. Glad för det är jag, annars hade jag inte suttit här idag. Så konstigt att tänka att jag fyller 25. I mitt huvud så är minnen från högstadiet, eller ännu längre tillbaka, lika färska (om inte färskare) som när jag var på Ica förra veckan liksom. Helt sjukt. Man göra så mycket på ett år liksom. Hur ska jag kunna minnas alla grejer som händer? Tänk de som bli 100 år. Fatta, de kanske har iallafall 95 år, som de kan minnas. Helt skruvat. Vad mycket som ryms i en 100-års hjärna liksom. Och jag tycker redan att jag börjat få fullt i min haha, hur ska det här gå :)


Dagen idag har varit superfin, så fint väder, solen ligger på fjällen, havet har varit lugn och fint, snön på fjällen runt omkring bäddar in byn. Helt underbar syn, snacka om själavård, bara att se ut genom fönstret. Häromdagen var det en jättefin soluppgång








Utsikt från vardagsrummet ----->








<----Utsikt åt andra hållet




Haft superkul på jobb idag, skrattat mycket. Nu på kvällen satt jag och barnen och kollade på film, Madagaskar med svenskt tal. Det var två schimpanser som skulle säga nånting, men så var det bara den ena som pratade, den andra gjorde teckenspråk, superfort. Alexandra tittade på mig när apan sagt vad den nu sa på teckenspråk, och frågade om jag förstod vad den sa. Jag sa nej, och då va Wilma snabb att fylla i:" Nej, för det var på engelska!" Haha, sötnosen.

Snart dags för sängen, sovit lite knaggligt inatt, och dessutom så blev jag ordentligt uppvaktad 03.21 av tre berusade dårar (svärmor, svärfar och en som jag inte har aning om vem hon var) som stampar in på sovrummet för att sjunga för mig. Tanken var otroligt god, och väldigt roande, men var lite svårt att komma till ro efter den sångprestationen :P Nu är det bara nedräkning till festen som gäller, på fredag, då smäller det i hela Hammerfest! BAM!

Isbjørnar och skummisar i Tromsø

Förra onsdagen hade jag tur och fick följa med till Tromsö. Kristian reste tidigt på morgonen, med en tant som skulle till sjukhuset i Tromsö, och jag flög mitt på dan. Vi hade bokat ett hotell mitt i byn, det var bara nån minut att gå från flygbussen. Älskar att bo på hotell, känns så lyxigt. Fick en stund för mig själv innan Kristian kom från sjukhuset där han lämnat av tanten. Det var riktig balsam för själen, ett helt hotellrum bara för mig själv, kunde se på vilken tv kanal jag ville haha

Resten av onsdagen slappade vi, såg på film och åt massa onyttigheter. Supernajs. På torsdagen tog vi oss en liten tur på byn, tog kaffe i en galleria. Guuud vilken lust jag fick att shoppa, och vad många butiker det fanns, jag var helt i extas! Jag som är van att trampa i gallerior och affärer lite oftare än det blivit på sista tiden, blev ju helt överlycklig av att få komma till en lite större by. På det viset saknar jag Uppsala och Stockholm, det är så lätt att fördriva tid när man strosar runt i affärer.

Vi bestämde oss för att gå och ta en öl senare på eftermiddagen. Först gick vi till Rorbua (eller Rörbrua som jag kallade det för) och satte oss. Nästan direkt innanför dörren stod det en väldigt tam( uppstoppad) isbjörn, på bakbenen och hälsar folk välkomna.

Mysigt värre liksom. Lägg på lite mysigt höstmörker, och några smårackare innanför västen, så kanske man lyfter lite på ögonbrynet när man kommer in genom dörren, hehe.

 

Sen gick vi till ett ställe som heter Jernbanen. Tidigare var den inredd med gammeldags tågkupéer, och så ropade de med jämna mellanrum vilka tåg som gick i högtalarna..

Det som gjorde det hela lite trist, var en kille som gick förbi när vi stod ute och rökte. Han verkade inte helt vid sina sinnens fulla bruk, så vi höll oss lite på våran kant. Han verkade mycket pratsam dock, och plötsligt frågar han om vi använder hasch. Hm, låt mig tänka.. nej. Man fattar ju som vuxen människa att det finns droger och droganvändare i samhället, överallt runt om oss, men det blir så sorgligt och konkret på nåt vis när sådana situationer uppstår.  Tänk vad många som är ute i trafiken varje dag, påverkade av det ena eller andra. Läskigt egentligen.

 

På fredagen skulle vi hem. Dagen började sådär, sätter mig upp i sängen, och ser massa röda prickar, och utslag på hela kroppen. Krisitan sa nånting om skabb, jag lyssnade inte så noga, jag var mest förbannad över att det kliade. Måste ha varit sängkläderna jag reagerade mot. Sen hade jag skitont i ryggen, sängen var inte så bekväm. Två nätter i en säng som gör kroppen till en stel värkande pinne gör inte susen för humöret. Värre skulle det bli. När jag skulle ta flygbussen till flygplatsen, gick jag i god tid och ställde mig på hållplatsen. Glad i hågen, det var fint väder och jag lyssnade på Mammas Nya Kille, som jag laddat ner till mobilen. Det var nog det som gjorde att jag lyckades hålla humöret uppe och inte märkte att tiden gick. Och gick. Och gick. Men ingen buss kom. Enligt tidtabellen skulle bussen komma om en kvart, från när jag kom dit. Jag stod och väntade i en timme och en kvart. Det började bli lite kallt, och jag började mulna till. Då, äntligen, uppe i backen ser jag bussen. Den stannar dock några hundra meter innan hållplatsen där jag står. Jag står och stirrar på den, som att det ska få den att komma till mig. Men nej då, när den börjar köra så kör den iväg bakom hållplatsen där jag står. Jag tänkte att det kanske kommer tillbaka, så jag väntar fem tio minter till. Det kommer ingen buss, så jag blir förbannad och bestämmer för att gå till nästa hållplats, för att vänta på nästa buss där. Släpar iväg med all packning, och ser att bussen står och väntar vid den hållplatsen. Jag svär tyst för mig själv. Kliver på, och hinner knappt sätta mig innan det kör iväg. Och vart kör den.. till den hållplats där jag stått i över en timme och väntat.. GRR!

 

Men allt som allt var det en trevlig tur. Skönt att komma bort lite.

 

Nästa event att se framemot blir ju självklart festen. Måste ordna partymusik. Och kläder, va kul o få gå och shoppa lite :)

 

 

Finaste dagen sen sist

Asså hela natten hade jag ångest för att inte mobilen skulle ställa om tiden själv. Vakna miljarder gånger och kolla på mobilen, som om jag skulle se om den ställt om sig. Men det syns ju inte, om man inte kollar precis när den gör det :P Men, kom upp i tid, med en timmes längre sömn än vanligt. Kändes ingenstans, lika trött som vanligt hehe.
Finfin dag på jobb, lite seg kanske, men det är väl skönt det med ibland. Hämtade ungarna inne i fjorn, där de sovit sedan igår. Så skönt med barnvakt när man behöver det :)

Så skönt o komma hem o bara kunna slappa. Orkar inte ens bry mig om o sätta på teven när jag är själv hemma. Känns som att man går miste om massa tid som man kunde göra annat på. Inte för att man går något annat egentligen, mest skit haha

Haft en toppendag idag, vädret har varit superfint, så himla fint här nu. Snön ligger så fint på fjällen runt byn, vattnet är stilla, solen lyser på de vita fjällen. Så fint. Igår på jobb hade jag en stund över, så jag körde upp till Turistua. Helt mörkt var det. Vände bilen mot byn, så fint när man ser hela byn och alla lys, och så Melköya som lyser strax utanför byn. På toppen av allt så var det nästan fullmåne, snacka om stämningskänsla. Stå på ett mörkt, vitt fjäll, med massa andra fjäll runt omkring, se ner på alla ljusen i byen och ha månen och stjärnorna ovanför. Skulle haft en bra kamera, det är som gjort för att få bra kort.

Som sann journalist snappar jag upp mycket som händer runt mig, och tar vara på det. Jag tror jag har en riktigt bestseller i huvudet någonstans, byggd på mycket som jag sett, hört och/eller varit med om. Håller liksom på att samla ihop material varje dag, i smyg, knappt så jag själv ens märker det. Idag var det en på jobbet som skulle försöka ta sig in till en tant. Låset hade frusit, så han hade stått med tändare vid låset och försökt få tinat upp det. Han berättade att grannarna som varit ute och skottat snö hade sneglat konstigt på honom, och han kände sig lite som en pyroman haha. Bra material asså.
Ibland kan man se en situation, och liksom genast höra i huvudet hur det skulle låta om det var skrivet i en bok eller så. Sitter säkert en liten författare uppe i huvet på mig och liksom översätter allt jag ser till text i en bok, haha. Har ju en stilla dröm om att en dag skriva en bok. Kommer bli en superbestseller kan jag lova :)

Hokus pokus

Någon måste på riktigt nyst i den vita färgpaletten under natten, gissa om det var snö ute imorse. Så fint, helt perfekt vit snö, mjuk och fin. Fick verkligen vinterkänsla. Eftersom vinterdäcken inte kommit än, fick bilen stå hemma, och vi travade iväg imorse, jag och ungarna. Kändes lite som barnen från Frostmofjället eller nåt. Det snöade ganska bra när vi gick, så vi fick borsta av oss flera gånger under vägen, annars hade vi sett ut som snömannen. Wilma var så rolig, rätt va det var, mitt på trottoaren segnar hon ner, och lägger sig på rygg i snön. Jag börjar genast himla med ögonen och drar andan för att säga några väl valda ord, när hon ler mot mig och börjar veva med armar och ben för att göra en snöängel. Älskade unge, klart man ska göra en snöängel liksom. Likadant på väg hem efter dagis, så hittar hon en otrampad snöfläck, slänger sig på rygg och börjar veva. Snöängel fabriken har startat haha.

Har skrattat mycket på jobb idag. Uppskattar mitt jobb mer och mer för varje dag som går, och känner mig mer och mer uppskattad. Idag fick jag "hedersuppdraget" att städa och röja lite inne på medicinförrådet. Wiho vilken ära :P

Trots den fina promenaden till och från jobb idag (ca 1,5 km) så hoppas jag att vinterdäcken kommer snart. Wilma var så sur och skällde på mig imorse. Först för att jag inte köpt någon pulka till henne, och sen att jag inte skaffat vinterdäck till bilen, när poletten trilla ner om varför vi inte körde bil. Hon är inte dum inte.

Måste verkligen planera inför festen. Vad ska jag ha på mig?? Kläder kanske haha. Funderade ju starkt på att köpa en Pippi Långstrump dräkt, eller nåt. Postis Per vore tufft. Asgrymt. Fatta respekten man skulle få. Och så skulle jag ha katten med mig i postväskan, och den coola röda postbilen parkerad utanför. Lite blingbling på den, så äger den hela byn. Wow, måste spåna vidare på det här alltså.

Tiden går fort

Herregud alltså! Redan mitten på oktober. Ute regnar och blåser det. Hammerfest har inga problem med att charma folk, nej då. Det är så man blir varm i hjärtat hehe. Ungarna är på skolan och dagis, Kristian är på jobb. Jag är hemma. Så skönt att ha flyttat från den pyyyyttelilla lägenheten vi hade först. Nu har vi det fint, med vardagsrum, kök, badrum, ungarna har ett sovrum o vi ett. Tur att folk är så snälla och har så mycket onödiga saker hemma :) Har lyckats skrapa ihop: tv-bänk, platt-tv, matbord, div köksutstyr, dubbelsäng, lampor, byrå...

På jobbet går det fint. Börjar bli varm i kläderna nu. Längtar som bara den till den 8-9 nov, ska ta medicin kurs då. Måste ha den för att få ge läkemedel. Och så länge jag inte har den så kan jag inte gå till så många brukare, eftersom de flesta har medicin som ska ges. Blir lite tråkigt i längden. Måste börja plugga lite till kursen, har fått ett häfte jag ska läsa genom, legemiddelshåndtering.

Igår va Wilma hemma hos en kompis, som går på samma avdelning på dagis. Så kul att de får kompisar. Alexandra har oxå kompisar, både på skolan och på gatan vi bor på. De har flera dagar i rad varit på spökjakt bland husen här på gatan. De ser tydligen massa spöken, men rädda blir dom inte. Nej nej, tjenare. Wilma kom en dag och sa att hon drömt att det kom en zombie från vinden. Men, rädd? Nej då.

Snart kommer mörkret. Vintermörkret. Man märker gott och väl redan nu att mörkret breder ut sig. Mörkt på morgon, mörkt på sen eftermiddag. Om några veckor ärdet mörkt dygnet runt, då kommer solen inte upp. Då gäller det att hitta saker som gör en glad. Blir tungt utan solljus, tror jag. Har ju aldrig varit med om det, men solen är ju ett stort vitaminpiller. Ska ladda spotifylistan med massa bra musik. Åh, nu kom jag på att jag måste ordna musik till festen. Århundrates fest, Emma Anderson blir 25. Ska bli såååå kul. Ska dansa massor och sjunga massor och skratta massor. Och hoppas på massor av presenter hihi. Vet inte alls vad jag ska ha på mig heller. Måste klura på den. Klänning, kjol, byxor...??  Det visar sig. :)

Tre veckor kvar

Om tre veckor är det mina sista få dagar kvar i Sverige. Sedan stundar ett år Hammerfest, Nordnorge. Är både spänd, förväntansfull, glad, ledsen, lite allt möjligt. Det går bra med alla förberedelser, har fixat här med skolan och dagis och har tagit kontakt med de där uppe angående ny skola och nytt dagis. Har även lyckats fixa jobb där uppe, blir inom hemtjänsten. Ska bli kul att se vilka olikheter som finns, och vilka erfarenheter jag kommer ha användning av. Språket blir nog inte större problem för mig, kanske de uttryck som är speciela inom vården. Men mycket är ju ganska lika, och efter att ha levt med en norrman i 8 år, så har jag väl snappat upp ett och annat :)

Tror inte riktigt jag fattat vilket stort steg det här är. Alltså, jag ska inte va hemma på ett år! Kommer missa en höst, en vinter, en vår och en sommar i Knivsta. Fina Sverige. Men men Hammerfest har ju oxå en höst, vinter o vår. Sommar vette fan, det är väl mera som sena vårdagar och tidiga höstdagar med lite mera sol :) Men det härliga blir de låååånga dagarna. Solen går ju inte ner på sommaren, fatta va nice :)

Är så nyfiken på att lära känna folk däruppe oxå. De jag känner är ju typ Kristians släkt. Ska bli kul att bo i samma by som min svärmor, hon är den bästa svärmor man kan ha. Och underbar farmor. Wilma har tjatat varje dag: " Ska vi åka idag? Kan jag börja packa nu? När åker vi?" Igår sa hon att hon längtade efter att åka, så hon kunde hälsa på Georg och farmor. Så söt unge.
Jag har inte hunnit bli nervös än, tror inte jag kommer bli det heller. Det är nog för att så mycket är ordnat. Typ det enda som är kvar är att få våran lägenhet här i Knivsta uthyrd.

Fatta va jag kommer böla på flygplatsen. Oh my god, kommer ju sitta o grina hela vägen upp till Hammerfest. Då kommer det väl sjunka in, va fan jag håller på med haha. Men jag har en känsla av att jag kommer trivas :) Folk verkar trevliga däruppe. Och jag kommer definitivt åka till Sverige för att hälsa på. Men egentligen, ett år går fort. Sen jäklar, ska jag leva livet ;)

En del av Hammerfest